Klicka på bilden för att få större bild. Vi kom till Aktse runt femtiden. Först tänkte vi sova över i stugan för att sedan avvakta vädret nästa dag. Vi försökte torka tält och kläder men fy tusan vad blött det var. På bilden ovan är det två dagar senare och det är bara lite regn i luften. Föregående dag och den dag vi kom så hällregnade det. Ett stort problem med torkprocessen var att torkrummet i stugan var helt felkonstruerat. Resultatet var att det aldrig torkade. Tänk om man kunde ha angripit problemet lite mera ingenjörsmässigt! Sunt förnuft säger varm luft nertill i rummet. Varm luft stiger! Föregående sida Nästa sida personer har tittat på den här sidan sedan 99-06-20.
		Vi kom på kvällen. Var där hela nästföljande dag och gav oss sedan iväg ytterligare en dag senare. Dagen som kom var ganska prövande. Tänk er att man på kvällen kommer till stugan. Man lagar sin mat och såsmåningom så går man och lägger sig. Inte så konstigt med det. Vi var nästan 20 personer i ena stughalvan och det dröjer en bra stund innan det blir tyst. Det får man acceptera men dagen efter var jobbig. Vi kollade vädret på morgonen. Det såg inte bra ut. Det hällregnade och det gjorde det mest hela dagen. Väderprognosen sade ungefär samma sak. Regn, regn, regn, regn och åter regn. Vi höll oss mest inomhus hela dagen. Kerstin fördrev tiden med att läsa en bok. Jag låg på sängen och halvslumrade. Det blev lite jobbigt ett tag när alla skulle laga mat samtidigt, inklusive daggästerna. Ibland är det ju så att man inte vill ha en massa okända människor omkring sig. Man vill vara ensam med det sällskap som man har valt. Under den här dagen så funderade vi på om det var möjligt att gå in i Rapadalen. I stugan fanns det ett par som nyss kom därifrån. När man pratar med vilt främmande personer så gäller det att koppla på ett filter. För tjejen så var det en näradödenupplevelse att vada med vatten upp till knäna. Jag träffade en far och son senare i Saltoluokta som hade varit på samma ställe och för dem var det bara att hälla vattnet ur stövlarna, vrida ur raggsockarna, för att sedan fortsätta. Vi är lite olika skapta när det gäller att ta strapatser. Under dagen dök det upp några fjälljägartyper som kom från Rapadalen. De var helt oberörda av miljön i Rapadalen. Med tanke på hur vädret var, regnmoln kom in söderifrån för att sedan parkera över Rapadalen, och hur det skulle bli så bestämde vi oss för att hoppa över Rapadalen. Det fick bli Kungsleden till Saltoluokta.